Ojdå, inlagd i tre dagar…

I tisdags åkte jag in på akuten med kraftiga buksmärtor, illamående och blod i både avföring och spyan. Inte så fräscht, nej. Men ont gjorde det. Och till akuten åkte jag och blev inlagd. OBS: Läs inte detta om du är känslig 😀 fast ska försöka att inte vara så detaljrik ändå..

Tisdag: Jag fick träffa en, två läkare som undersökte mig. Fick smärtstillande. Jag blev inskriven över natten. Jag sattes på dropp och fick inte äta något mer. Jag röntgades utan att det visade något fel.

Onsdag: Jag fick sprutor för illamåendet och kortisonspruta. Jag fick träffa ytterligare en läkare. Jag fick göra en gastroskopi, där dom går ner med en slang med en kamera i matstrupen och ner i magsäcken, men där såg dom inga orsaker till mitt blod och illamående, bara två polyper som tydligen är vanligt att man kan ha där. Läkaren plockade bort en utav dom…! Sen fick jag läggas in i mitt rum igen och veta att jag skulle bli kvar en natt till. Jag fick inte äta något under dagen igen. Dropp. Kortisonspruta. Under kvällen fick jag trycka i mig 2 liter laxeringsmedel som just smakar skit! Morgonen efter var det nämligen tur för andra änden. Det skulle göras en koloskopi i mig, där man går upp med en slang med en kamera i tarmen. Laxeringsmedlet gick efter 5 ½ timme ner i mig och jag började laxera…

Torsdag: Ingen frukost. Blodförtunnande spruta. Lugnande och smärtstillande spruta. Koloskopin gjordes och inte heller där var några större problem. Spår av inflammationen syntes men eftersom jag har Chrons så kommer min tarm aldrig se normal ut igen… Efter undersökningen fick jag äta lunch, och jag åt! Men aj, fick ont i magen igen. Magen var inte van vid mat nu längre. Efter lunch blev jag utskriven med en ny lista på medicinerna jag ska ta.

Så, nu är jag hemma och ligger i min egna säng! (eller Lennart som vi lånat lägenheten av:s säng…) Men är i alla fall skönt att vara hemma istället för instängd i ett litet rum, även det var eget rum, med dropp i armen och sköterskor som springer ut och in och undersökningar hit och dit.

Koloskopin har jag gjort två gånger förut och då var Nicklas med första gången och pappa andra. I dag var mamma med mig. Jag vet, jag är kanske fjantig, men är så skönt att hålla nån man känner i handen när det gör riktigt ont! Gastroskopin var första gången jag gjorde i går och då var jag faktiskt ensam. Men fy, den var inte trevlig den heller… kändes som man skulle kvävas. Och eftersom jag var illamående sen innan, som jag oftast är, var det inte lätt att hålla tillbaka kväljningarna och raparna..haha. Fick i alla fall hålla en snäll sjuksyster, som var en man, i handen, och som också fick påminna mig om att andas under tiden vilket var lätt att glömma bort. Hoppas aldrig mer behöva göra denna undersökning. Koloskopin har jag blivit mer eller mindre van vid och måste tyvärr leva med att göra då och då eftersom min Chrons är så skum. Fy och blä!

Så alltså, nu ska ny mediciner testas igen. Tilläggsmedicinen jag fått är en antidepressiv medicin som konstigt nog kan hjälpa Azatioprinet att verka mer. Hoppas dessa fungerar bättre och att nedtrappningen av kortisonet som jag också ska göra nu inte gör det sämre igen. Kanske slipper jag på en gång också mina depressiva dagar…!
Hoppas på en smal och pigg Erika snart… Men den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge…eller?

Det var mina dagar denna veckan. Inte mycket annat gjort här inte. Har nog inte fattat vad jag gjort ett tag nu, är nog fortfarande lite omtöcknad i huvudet efter alla sprutor hit och dit och ingen mat på tre dagar. Det kommer väl imorn. Insikten av vad alla läkare sa och vad som nu gäller. Av en del lugnande kunde jag också glömma vad jag varit med om och vad läkarna sa så får väl se imorn vad jag minns… 😀

Annonser

7 Responses to “Ojdå, inlagd i tre dagar…”


  1. 1 Tess 27 augusti 2009 kl. 19:36

    Du är en kämpe du vännen!
    *Kramar*

  2. 2 Rebecca 27 augusti 2009 kl. 19:40

    usch, låter som om du haft några mindre roliga dagar. Hoppas att det blir bättre nu :). Det är lite frustrerande när de inte kan hitta någon direkt orsak till ens problem, håller du inte med? Du skrev att du fick kortisonsprutor. Var det intravenöst eller subdukant? *nyfiken*.
    Jag håller tummarna för att allt ska gå åt rätt håll för dig nu. Ta hand om dig och din kropp.
    Kram

  3. 3 Jennifer 27 augusti 2009 kl. 20:43

    Stackare. Krya på dig gumman!! 🙂
    KRAMAR

  4. 4 Joanna 28 augusti 2009 kl. 9:37

    Nej men gumman! Jag hoppas verkligen att de nya medicinerna gör susen, och att du känner dig bättre snart. Måste vara grymt jobbigt med ett sådan sjukhusvistelse! Jag sitter och tänker på dig. Stor kram!

  5. 5 Rebecca 28 augusti 2009 kl. 13:07

    intravenöst är om du får kortisonet i droppform eller likande. Dvs att det går direkt in i blodet. Subdukant är om du får det under huden, typ i magen. Får man det i tablettform så är det ju oralt. Men de starkaste doserna brukar man inte få i tablettform, så det var därför jag undrade. Den största dos kortison jag fått på en gång är 1g! Dunderdos! Jag visste faktiskt inte att kortisonet kunde hjälpa mot smärta. Eller, jag vet ju att vissa remautiker och så får mot smärta i lederna och så, men jag trodde att det var mer för att det är typ inflammationsdämpande. Man lär sig ngt nytt varje dag :P.

    Har varit uppe på US idag och fått ytterligare en antibiotikakur. Har tappat räkningen på hur många jag gått på denna sommar. Hoppas iaf att det hjälper till att påskynda mitt tillfrisknande. Vilken avdelning eller vad man ska säga tillhör du egentligen?

    kram

  6. 6 Rebecca 29 augusti 2009 kl. 10:03

    Det kan nog vara bra om du börjar bli lite mer intresserad och insatt i din sjukdom och allt som där hör till. Vilka mediciner som ges och varför. Vad de ska vara bra till och hur de fungerar etc. Det underlättar – tycker åtminstonde jag. Dels ger det en känsla av kontroll – ngt som man inte har så mycket av när man är sjuk. Dels så lär man sig att känna igen vissa symptom när de återkommer och lär känna sin kropp och hur den fungerar bättre.

    Om du fick kortisonet i armen – dvs i den PVK som du säkert hade insatt så fick du kortisonet intravenöst. Då brukar det oftast vara en kortisonsort som heter soul medrol (jag är lite väl skadad av att kunna alla läkemedel jag vet :P).

    Jag har inte pratat med krsitin på ett tag. fick meddelande om att hon var sjuk för någon vecka sedan och då får man ju inte träffa mig :P. Endast kärnfriska personer.

    Ja, det stämmer så bra så att jag snart fyller år. Den 7:e för att vara exakt så det är ju bara lite drygt en vecka kvar. Alltid roligt med lite presenter och firande. Sånt kan man inte bli för gammal för. Även om det känns konstigt att det då har gått 3 år sedan jag blev sjuk. Tiden bara springer iväg.

    kram

  7. 7 Lisa 31 augusti 2009 kl. 17:20

    Hej gumman!

    Vilken helvetesvecka du varit med om! Fy fan! Om det finns något jag kan göra för dig så är det bara att säga till, jag hoppas du vet det! 😦

    Blev ingen smörgåstårta-kväll tyvärr… nu är den slut också typ. Jag ringer dig lite senare och ser om du har tid o ork o ses. Jag har fullt upp nu, därför mina samtal är lite glesa. Läser ju 200% o det känns verkligen.

    Tänker på dig ska du veta! Hoppas du vet att jag alltid finns här för dig!

    Många Kramar


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




augusti 2009
M T O T F L S
« Jul   Sep »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  
Annonser

%d bloggare gillar detta: